When I hear somebody sigh, "Life is hard," I am always tempted to ask, Compared to what?

Hade det inte varit för mina underbara vänner i Seskarö, Haparanda och här i Kalix, Victoria, Robban, Paulina och även Niklas och Micke som alltid funnits här och alltid fått och får mig på bra humör, utan att dom ens behövt eller behöver göra något mer än att finnas till.
Hade det inte varit för alla er, hade jag inte suttit vars jag sitter nu, jag hade inte klarat mig igenom det här. Ville bara passa på att tacka alla som hjälpt mig i det här, och gett mig stöd. Ni är guld värda!
It's not a long or lonely road, when you know you're not alone.

 Ser helt jävla borta ut på fotot, men so what? 

     Älskar dig "lillasyster"♥