Del 1. Ur min egna synvinkel.
Moa.Jag kommer ihåg det som om det vore igår, min 9 års dag..Lukten av cigarettfimpar och öl stank i hela husvagnen. Mamma var ännu ute, jag förstår inte, hon lovade ju att komma hem tidigt och ge mig frukost på sängen och sjunga ja må du leva åt mig.. Antar att det var ännu en lögn hon sagt i all hast.
Pappa låg avdäckad på andra sidan husvagnen med en rykande cigarett i handen och en oöppnad Norrlandsguld i den andra.. Min bror borde komma hit när som helst nu, han kan väl ändå inte ha glömt att jag fyller år, eller?
Min bror är 9 år äldre än mig, han flyttade till en egen lägenhet när mamma och pappa blev tvungna att sälja huset när vi inte hade råd att bo kvar där längre.
Samma dag jag fyllde 7, hörde jag hur mamma och pappa bråkade i köket om vars vi skulle parkera vårat hem utan att få allt för stora utgifter. När de slutade skrika hörde jag hur någon gick med bestämda steg mot mitt rum och några sekunder efter kom mamma inrusande, brände den halvrökta cigaretten i pannan på mig och sa åt mig att sluta äta upp maten, "Vi har snart inte råd att köpa mer, förstår du inte det din dumma unge?!"
Tårarna rann ner från mina beniga kinder, varför var mamma och pappa alltid så konstiga, och varför var min bror aldrig hemma längre..
"Förhandstitt" på berättelsen, vad säger man?
Nöööööörd.. Har bara hunnit skriva 12 sidor, och jag är inte är ens nästan färdig, tur att de är roligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar